Big Windup är en serie om sportfånar som även kan ses med stor behållning av oss som tycker att sport är det mest ointressanta i hela världen. Serien handlar om hur man bygger upp ett lag och skapar sammanhållning mellan alla spelare, men framförallt om hur man lär sig att tro på sig själv.
Miharu är en otroligt skicklig kastare, men blev så illa mobbad i sitt förra basebollag i högstadiet att hans självförtroende ligger ungefär i höjd med hans skosulor. När han blir övertalad att börja i ett alldeles nybildat lag i sin nya gymnasieskola är det dags för honom att rycka sig själv i kragen, men det är lättare sagt än gjort. Som tur är har laget en väldigt driven coach, som ser till att lagets självsäkre mottagare, Abe, börjar hjälpa Miharu att tro på sig själv.
Kul att veta
Mangan som animen är baserad på ges i Japan ut i tidningen
Afternoon, som även är hem för storserier som
Blade of the Immortal och
Oh! My Goddess. Mangan, som skrivs av Asa Higuchi, ges fortfarande i Japan under namnet Ookiku Furikabutte.
Omdöme
Sportserier är egentligen inte riktigt min kopp te, men Big Windup är mer än bara en sportserie. Till skillnad från många andra fokuserar Big Windup inte så mycket på individuella spelares prestationer. Istället handlar serien om hur man bygger upp en stark lagkänsla och skapar tillit mellan spelarna, samt om hur man ser till att alla hittar sin funktion inom laget. Detta gör serien till något ganska unikt, framförallt inom anime-utgiven här i västvärlden. Det är dock mer än bara seriens koncept som är bra. Jag, som personligen inte var ett dugg intresserad av baseboll innan jag såg den här serien, satt till min stora förvåning som klistrad vid TV:n även när matcherna i serien satte igång.
Det finns många saker i Big Windup som tilltalar mig, men seriens figurer var definitivt en av de största anledningarna till att serien föll mig på läppen. Serien kryllar av gymnasiekillar som har vigt sitt liv åt baseboll, varav de har väldigt olika och distinkta personligheter. Det uppstår massor av härlig humor i interaktionen mellan både lagkamraterna och deras rivaler från andra skollag. Serien har även en riktigt cool kvinna i den något storbystade men läskigt duktiga coachen för deras lag. Inom baseboll i Japan är det yrket som coach extremt mansdominerat. Därför sticker lagets coach ut, framförallt när det visar sig att hon definitivt är bland de bästa när det gäller att läsa spelet och motståndarlaget, för att ge bra direktiv till sitt lag.
Mest fokuserar serien förstås på lagets kastare och mottagare, Miharu och Abe. De måste se till att bli riktigt samspelta för att laget över huvud taget ska ha en chans att vinna i
gymnasieturneringen Koshien. Tyvärr har Miharu världens sämsta självförtroende. Detta är inte en överdrift. När andra vill sjunka genom golvet vill Miharu snarare sjunka genom hela jorden och ända till andra sidan universum. Det krävs allt tålamod och förståelse som Abe kan uppbara för att bygga upp Miharu självförtroende, men det är värt besväret eftersom Miharu är en extremt begåvad teknisk kastare när han väl vågar sig upp på spelplanen. Det blir mycket gråt och tandagnisslan under seriens gång, men det funkar bra i Big Windup, där vikten av självförtroende spelar är en så pass viktig roll i berättelsen.
En annan sak jag gillade med tv-serien är hur man får se ett lag byggas upp från noll. Eftersom laget är nybildat finns det inte heller det vanliga systemet för skolsportklubbar. Vanligtvis är det enbart medlemmar som har varit med länge i klubben som får spela i de officiella matcherna, medan förstagluttarna putsar bollar och städar upp efter sina äldre klubbkamrater. Det faktum att laget inte kan luta sig tillbaka mot redan vana spelare gör dessutom att alla i laget måste hjälpas åt att växa och bli starka tillsammans. Som tittare får man en viss insyn i hur både japanskt klubbliv och gymnasiebaseboll fungerar, något som blir ganska exotiskt för oss svenskar.
Big Windup är fint animerad, med mysiga färger, välanimerade actionsekvenser och en väldefinierad karaktärsdesign som är behaglig för ögat. Den är dessutom väldubbad på japanska. Det är inte ofta man stöter på en anime med så många figurer där ingen röstskådis är dålig, men i Big Windup är alla röster väl valda. Serien har även ett trevligt ljudspår och ett bra tempo. Det enda minuset jag kan komma på är att serien tar slut lite väl abrupt, eftersom animestudion A-1 Pictures, som animerade serien, fick slut på manga att animera. Förhoppningsvis gör de en ny säsong när det finns material nog för detta.
Big Windup är med sina 26 avsnitt en riktig liten pärla till anime, som jag hoppas att fler upptäcker. Serien passar för alla åldrar. Gillar du anime med mycket detaljer och info men med starkt fokus på vänskap, som t.ex.
Hikaru no Go, kommer du säkert att uppskatta Big Windup!
Länkar:
Animens japanska hemsida 
