Av
Osamu Tezuka
Den dubbelt eisnerbelönade serien om Buddhas liv hör till de mer uppmärksammade serierna av Osamu Tezuka, den moderna mangans skapare. Det är en serie som varje seriefantast borde läsa, om inte annat så för att se hur Tezuka med lätthet blandar underhållning och allvarliga ämnen på ett sätt som få kan efterapa. Seriens disneyesqua teckningar står i tvär kontrast med dess allvarliga innehåll, men Tezuka drar sig aldrig för att då och då lätta upp stämningen lite. En riktigt bra och mångsidig serie helt enkelt!
Berättelsen i Buddha börjar redan innan Siddhartha Gautama, mannen som senare fick den buddistiska titeln Buddha, föds; Vi får följa en ung slav och hans mor, som träffar på den unge tjuven Tatta. Han kan överföra sitt medvetande till olika djur och på så sätt styra dem, vilket kommer väl till pass när man som Tatta försöker överleva i samhällets marginaler. En munk, som bevittnar detta, inser vilket mirakel det är och bestämmer sig för att slå följe med dem.
Deras resa genom landet för dem allt närmre det rike där Buddhas blivande moder har blivit havande, med otaliga mirakel som tyder på att det inte är vilket barn som helst som är på väg att födas. Samtidigt slits landet itu av ett pågående krig, där rike efter rike faller.
Kul att veta
Osamu Tezuka skrev otaliga serier under sin levnad, varav många handlade om existentiella frågor och tunga ämnen. Buddha anses vara ett av hans absoluta mästerverk och belönades två år i rad med Eisnerpriser, först för del 1-2 i serien i 2004 och senare för del 3-4 i 2005.
En kul detalj är att både Tezuka, som innan sin karriär som serieskapare arbetade som läkare, och Dr Ochanomizu från serien Atom Boy/Astro Boy gör varsin cameo i Buddha.
Omdöme
Jag är inte riktigt säker på vad jag förväntade mig när jag började läsa Buddha, men jag vet vad jag fick: Ett fantastiskt, lärorikt äventyr. Serien känns som ett utmärkt sätt att få inblick i buddhismen, som sorgligt nog var en av de religioner som min lärare bara snabbt skummade igenom när vi skulle läsa om världsreligionerna i skolan. Efter att ha läst Tezukas manga kan jag inte låta bli att sända en ilsken tanke till min forna lärare för detta. Hade jag vetat att vi hoppade över en så intressant historik, som rent ut sagt har episka proportioner, kryddat med många färgstarka inslag, skulle jag ha tjatat på att vi skulle ta upp det.
Jag rekommenderar med varm hand Buddha till i stort sett alla läsare som vill prova på något riktigt välskrivet, för det här är en serie som fler borde läsa, om inte annat för att se hur manga kan användas för att både berätta en intressant historia och för att öka läsarnas kunskap utan att det blir tradigt. Men jag vill även påpeka att det här är en ypperlig inkörsport för dem som aldrig har läst manga förut, av framförallt två anledningar.
För det första är serien spegelvänd, så att den går att läsa i "vår" läsriktning. Många ogillar spegelvänd manga för att det får teckningarna att se lite sneda ut, men Tezuka är en så rutinerad tecknare att man inte märker någon skillnad mellan bilderna i spegelvända verk som Buddha och de av hans serier som getts ut i originalriktningen. Genom att Buddha kan läsas som vi västerländska serieläsare är vana vid, försvinner det hinder som "läsa baklänges"-aspekten kan skapa hos nybakade mangaläsare. För det andra är Buddha en sällsynt genomarbetad serie, som fyller en nisch i vårt serieutbud i och med att den berättar buddhismens historia. Det här är serien som du ska ge till pappa eller mamma, för att få dem att börja läsa manga.
En kul detalj som slog mig medan jag läste serien var att man verkligen kan se Tezukas Disneyinfluens i Buddha. Tezuka inspirerades av Disneyfilmerna han såg i sin ungdom och i Buddha märks det lite extra mycket. Serien har otaliga inslag där berättelsen fokuserar på olika djur, alla mycket vackert tecknade, som ibland ser ut som att ha vandrat rakt in i Buddha från sin senaste roll i Bambi. Det gör att det uppstår en väldigt speciell känsla, där de söta Disneydjuren står i stark kontrast mot seriens allvarliga teman och emellanåt ganska hemska innehåll.
I övrigt kan Tezuka förstås aldrig riktigt låta bli att lätta upp den allvarliga stämningen med ett litet skämt eller slapstick mitt i en i övrigt seriös scen, vilket är ganska typiskt för hans serier. Det är något som man som läsare antingen älskar eller hatar, men läser man Tezukas serier kommer man ofrånkomligen att stöta på det. Man får helt enkelt bara vänja sig vid detta.
Buddha är en serie som jag tycker borde finnas i varje seriefantasts hylla. Han serier lade grunden för i stort sett all den moderna mangan och visade att den var ett medium som gjorde mer än att bara underhålla; manga gick att ta på allvar. Serien är väl översatt och utgåvan är genomarbetad. Bilderna lider inte av att de är spegelvända, så låt inte detta hindra er från att få prova på detta fantastiska verk.
Buddha är en serie som kan läsas av alla, från ungefär 10-100 år. Gillar man Buddha rekommenderar jag även att man läser Tezukas övriga serier. Framförallt tror jag att man kan gilla
Phoenix, Tezukas serie om meningen med livet, som tyvärr är slut på förlaget när detta skrivs, men förhoppningsvis dyker upp igen i framtiden.
Länkar:
Bra informationssida om Osamu Tezuka 
