Serie baserad på Type-Moons Visual novel-spel med samma namn, där magiker och deras respektive krigare kämpar om den heliga Graal. Lyckad och underhållande actionfantasy med ett intressant, om än stundom extremt irriterande, persongalleri.
När den helt ovetande Emiya Shirou - gymnasieelev med slimmad magikerpotential, dras in i maktspelet kring Graalen, tycks hans chanser att överleva tämligen små. Ändå lyckas han tillkalla den till synes oslagbara förkämpen Saber, vilket knappast kan vara en slump?
Det blir snabbt tydligt att dem båda måste samarbeta, sluta avtal med fienden och satsa allt om de ska klara sig ur kriget helskinnade. Mot sig har dem sex andra Magi och deras slagkämpar, och till skillnad från Shirou ryggar dessa inte tillbaka för att spilla oskyldigt blod för att uppnå sina mål.
Kul att veta:
Fate/Stay Night bygger på olika handlingsförlopp ur PC-spelet utan dess erotiska drag. Animen är på 24 avsnitt och sändes mellan januari och juni 2006.
Originalhistorien börjar egentligen med Fate/Zero, som rör det förra decenniets Graal-krig, och följs därefter av Fate/hollow ataraxia, som utspelas ett halvår efter Fate/Stay Night.
Omdöme:
Jag gillar överlag det jag sett av anime-adaptionerna till Type-Moons spel. Visserligen finns det så mycket mer bakgrundshistorier, sidospår och biroller som aldrig lyfts fram. Men animeserierna och mangaversionerna är gjorda för att kunna ses eller läsas fristående, och vill man fördjupa sig finns det alltid mer material att komplettera med.
Visuellt är det snyggt. Jag tycker om Type-Moons estetik och figurdesign, även om den ofta är sig lik (se
Lunar Legend Tsukihime). Musikspåren är dessutom välkomponerande och flyter väldigt väl in med både handling och bild.
Det finns en del relationer och kopplingar jag önskat att man varit klarare med, för det blir lite luddigt när det kommer till en del "hur" och "varför". Men enligt mig ligger Fate/Stay Nights största brist egentligen hos dess fruktansvärt jobbiga huvudperson. Emiya Shirou är i animens begynnande avsnitt till den grad enerverande att jag inombords hoppades på att en annan Magi skulle ha ihjäl honom och göra slut på mitt lidande. Främst av allt frustreras jag över hans fullständiga oförstående när det gäller Sabers sakkunnighet. Att Saber, som ska föreställa en reinkarnation av en av historiens bästa riddare, hela tiden hindras av att Shirou inte tycker att flickor ska hamna i slagsmål är patetiskt. Det är otroligt tröttsamt att se en handlingskraftig och kompetent individ hållas tillbaka av att partnern är en fullständig idiot. Allteftersom blir situationen dock bättre, och kanske vänjer jag mig även vid Shirou. Det är trots allt brister som gör karaktärer mänskliga.
