av Noriko Ogiwara & Haruhiko Momokawa
The Good Witch of the West är en serie av såkallade "light novels" (lättlästa romaner vilka många gånger skrivs om till mangaformatet) om den unga flickan Firiel, som levt sitt liv i skuggan av Observatoriet i Sera Field. Utan några minnen av sin mor växer Firiel upp med sparsam kontakt till sina jämnåriga, och med en spänd relation till sin far, forskaren och astronomen Professor Dee. Men i samband med den årliga balen på Rolandsläktets ägor får hon ett halsband som en gång tillhört modern i försenad födelsedagspresent. Vad Firiel inte vet är att halsbandet bär på så många fler hemligheter än hon någonsin kunnat ana, och att en bal på slottet kan gå från att vara "alldeles, alldeles underbar", till att urarta i ett rent kaos där allt hon vetat om sitt liv och om sig själv kan ställas på ända för alltid.
Jag plockade upp The Good Witch of the West för att dess titel från första ögonblicket fick mig att associera till sagor,
Trollkarlen från Oz och
The Wicked Witch of the West. Och antagandet stämde, eftersom The Good Witch of the West är till brädden fylld av referenser och namn för sagofantasten. Firiel själv påminner lite om Törnrosa i en Askungesaga, men det är lika mycket en fantasyserie om en ung flicka vars identitet avslöjas, och som måste kämpa för att inta sin rätta plats i världen, vart och vad det nu än må vara. Det är en mycket välbekant roll, som jag oftast ser unga män i (tänk bondpojkar som blir kungar eller finner drakägg etc.)
Firiel är lojal, barnslig, omtänksam, ytlig och på många sätt byggd av de motsägelsefulla känslor som gör en människa. Jag tycker om att hon fyller spektrat samtidigt som det finns gott om rum för utveckling. Karaktärerna runt omkring är inte lika mångbottnade, men har samtidigt inte alla fått stiga fram i ljuset. Det gör också att man redan från början tycks se vart många vägar leder, utan att det för den delen blir tråkigt. Jag kan dessutom inte veta säkert, eftersom bara första volymen är utgiven än så länge. Början av serien verkar i alla fall lovande, om än inte särskilt originell inom genren i fråga.
Kul att veta:
Noriko Ogiwara, författarinnan bakom The Good Witch of the West, har tyckt om sagor och fantasygenren sedan hon i ung ålder läste böckerna om
Narnia. Hennes debutroman Sorairo Magatama (Himmelsfärgad Jade), vann många barn- och ungdomspriser och blev den första i en trilogi. The Good Witch of the West bygger mer på influenser från den västerländska sagovärlden, och ges ut på engelska av TokyoPop både i romanform samt som en manga under samma namn, illustrerad av Haruhiko Momokawa. Hindras man inte av språket, så passar romanserien i stort sett alla åldrar, och rekommenderas för all de som vill ha ett fantasydrama med sagans undertoner och lätt romantiska drag.