Det börjar med att en flicka faller från himlen. Hon förstår inte vad som pågår och inte heller vad hon gör där. Allt hon känner är ett oväntat lugn, nästan en form av tomhet som förvånar henne lite. Nästa gång vi möter henne har hon vaknat upp i en främmande säng, i en främmande stad bland lika främmande människor. Människor med glorior och vingar som kallas Haibane, efter sina askfärgade vingar.
Rakka, som flickan döps till, minns inget av sitt tidigare liv, men undan för undan vänjer hon sig vid omgivningen och skaffar sig nya vänner. Livet känns bra trots sina mysterier och den ursprungliga chocken lägger sig, tills dagen då något oväntat sticker hål på hennes bubbla. Rakkas tidigare frågor gnager allt mer och hon ifrågasätter ofta om hon förtjänar att vara så lycklig som hon är. Har hon rätten att vara bland de som stöttar och tycker om henne om hon själv inte kan bidra med samma styrka? Och kommer hon någonsin få veta vem hon är och varför hon blivit en Haibane?
Haibane Renmei är en lågmäld, vacker och annorlunda anime på 13 delar regisserad av
Yoshitoshi ABe, som även står bakom den oavslutade doujinshin The Haibanes of Old Home. Det är en serie som tar sin tid, och jag tycker om hur det alltid känns händelserikt trots det stillsamma upplägget. Det ligger en känsla av värme, välkomnande och trygghet över Haibane Renmei. Halvvägs in i serien slår tonen visserligen om till något dystrare och mer oroligt, men utan att tappa bort sig i förändringen. Haibane Renmei berör många tyngre ämnen som utanförskap, skuld, känslan av att inte duga till och hopplöshet i tillvaron. Men även då det inte går bra, när personers liv vänds på ända och det ser hopplöst ut, tror jag på en utväg.
Jag har redan fångats in av den mysiga känslan som introducerades i seriens början, och jag tror starkt på att det stämningsfulla musiken bidragit till det. Den är som serien i sin helhet: vacker men dämpad, och dess subtila vändningar påverkar starkt. För musiken står
Kō Otani, och sluttemat Blue Flow sjungs av
Masumi Itō, vars speciella röst bildar ena halvan av duon
Oranges & Lemons (
Azumanga Daioh,
Scrapped Princess).
Jag tror att det enda som saknas i Haibane Renmei är svaren. Många trivs med att inte få veta allt, men jag önskar verkligen att jag hade fått veta mer. Samtidigt känner jag mig fast övertygad om att jag kommer se om animen, och troligen även tycka att den blivit bättre med tiden. Det känns helt enkelt som en sådan serie, kanske kommer jag då att glädja mig åt det utrymme som lämnades oskrivet.
