Av
Jiro Taniguchi
Isvandraren är en vackert tecknad serie om livet i de snötäckta vildmarkerna, berättad ur jägarnas och guldgrävarnas perspektiv. Vi bjuds på klassiker från Jack Londons resor i Alaska, så väl som berättelser från Japan.
Jack London färdas genom Alaska i jakt på guld och fastnar i en snöstorm, där han får oväntad hjälp av en nomad. Två män som fraktar en död man tillbaka till civilisationen attackeras av en vargflock och stöter på en märklig varginna. En äldre japansk björnjägare lägger jakten på hyllan när hans son rivs av en enorm björn, men bestämmer sig för att greppa geväret igen när björnen återvänder några år senare. Isvandraren är en samling kortberättelser som knyts samman av temat jakt, vildmark och hav.
Kul att veta
Samlingens två första kapitel är baserade på anteckningar och berättelser från Jack London, som är mest känd för sin klassiker Skriet från vildmarken.
Jiro Taniguchi har fått ett flertal utmärkelser för sina övriga serier. Bland hans influenser räknar han bland annat den franske tecknaren
Moebius.
Omdöme
Isvandraren handlar om människan och hennes relation till vildmarken och de vilda djur som lever där. Eller nåja, hennes och hennes... Jag borde kanske snarare skriva "männens förhållande till vildmarken". Det gemensamma för alla berättelser i samlingen är att det handlar om vuxna karlakarlar med vildmarkens kall i blodet. Det är manligt, återhållet och väldigt välgjort.
I den senare halvan av Isvandraren bjuds vi på berättelser som skiljer sig från de första vildmarksskildringarna en aning, där unga män minns sin ungdom och hur deras upplevelser påverkade dem. Det blir ett ganska tvärt kast, men det stör inte läsupplevelsen så mycket. Två av berättelserna i albumets andra halva handlar för övrigt om havet, som också skulle kunna kallas för en slags vildmark, vilket hjälper den röda tråden i samlingen.
Däremot fanns det en berättelse om en aspirerande serietecknare, som inte riktigt kändes som om den hörde hemma i Isvandraren, eftersom den inte hade någon koppling till naturtemat. Där höll jag först på att fastna. Som tur är avslutas Isvandraren med en underbart vacker berättelse om en valforskare och en gammal val som en gång räddade hans liv, som för övrigt blev min favoritberättelse. Det blev ett perfekt slut på albumet.
Bildmässigt är Isvandraren mycket vackert tecknad. Bilderna är detaljerade, karaktärerna är långt ifrån de vanliga karikatyrer man kan stöta på i manga och tempot är lugnt men komprimerat; det händer mycket i varje uppslag. Dialogen är välskriven och översättningen är harmonisk. Detta är utan tvekan ett seriealbum som man med stolthet kan placera i bokhyllan hemma.
Jag är riktigt nöjd med Isvandraren, som är den första av Taniguchis serier som jag har haft nöjet att läsa. Jag tänker definitivt ta mig en titt på hans övriga verk, för det känns som om jag med största sannolikhet kommer att tycka om även dem. Isvandraren känns lite som en introduktion till Taniguchis stil, om än en något spretig sådan. Den spänner över flera genrer och, att döma av hur teckningsstilen varierar i de olika berättelserna, innehåller verk från olika epoker av denna spännande serieskapares karriär.
Läsare som gillar Isvandraren kan nog även uppskatta andra vuxnare serier som
Children of the Sea av Daisuke Igarashi,
A Drifting Life av Yoshihiro Tatsumi,
En kopp kaffe till av Naoto Yamakawa,
Drömmarnas djup och
Saturn Apartments av Hisae Iwaoka samt Osamu Tezukas vuxenserier (
MW,
Ode to Kirihito,
Apollo's Song,
Swallowing the Earth,
Buddha). Sannolikt kommer man även att uppskatta
Jiro Taniguchis övriga serier, som
The Quest For Missing Girl och
A Distant Neighborhood.
