av Matsuri Akino
Med denna manga på fyra volymer sällar sig Matsuri Akino till den relativt smala skaran av författare som gjort deckarmanga, som dessutom översatts. Polisserier är inget ovanligt, men i Kamen Tantei – Den maskerade detektiven – handlar det om en detektivbyrå som löser brott i stället.
Bara det att deckarna är barn… och egentligen deckarförfattare… och vid närmare eftertanke finns nog inte titelns maskerade detektiv på riktigt, utan har rymt från deras böcker.
Ja, vad som vid första blicken verkar vara ett väldigt enkel upplägg får snabbt en hel del intressanta vändningar, precis som man kan förvänta sig av författaren som skapade
Pet Shop of Horrors, som blandar en djuraffär med mystik och skräck. Det förekommer också en hel del övernaturliga skeenden i Kamen Tantei, men eftersom serien är riktad till en yngre målgrupp är spökena ofta oskyldigare, ibland komiska, men aldrig så explicit våldsamma som i en del andra av Akinos serier.
Kamen Tantei är först och främst en komedi och jag tycker det är en bra sådan. I sina bästa stunder är den väldigt finurlig och skrattframkallande, i sina svagare lite för rörig men i överlag fungerar det oftast.
Mycket av humorn beror dock på att man är i alla fall lite bekant med klichéer från deckarvärlden – huvudpersonerna, den självsäkra tjejen Haruka och den mer räddhågsne killen, Masato, förväntar sig inte sällan att saker ”ska” uppföra sig som i ett mysterium (eller en spökhistoria), vilket både ställer till problem och hjälper dem att lösa en del fall. Det förekommer också vinkar till andra serier, som i ett kapitel där deras mystiske detektiv tillbringar en avslappnad stund i en bar med andra fiktiva deckare och poliser. Trogna läsare av
Detektiv Conan bör känna igen en del namn från informationssidorna om japanska deckare som dyker upp där ibland.
Man vet inte heller riktigt säkert vad som är verkligt eller fantiserat i denna manga, som jag ovan antydde kan det ibland vara väldigt förvirrande, men det är också spännande och ger en ny dimension till hela iden med klassiska mysterier!
Så, metakommentarer om deckare blandade med riktiga fall, en maskerad man, några spöken och ett ungt sympatiskt deckarförfattarteam, allt tecknat av Akinos säkra penna. Den komiska timingen är bra, bilderna är vackra och historierna oftast mycket läsvärda. Personerna är kanske inte de djupaste någonsin, men det här är en bra manga att läsa och bli glad av.
Det finns också en ännu oöversatt uppföljare på några volymer och förhoppningsvis ser vi även den i våra bokhandlar någon dag.
