Unge, feminine gossen Hazumu får på båten av Yasuna, flickan han beundrar, men så krashar ett rymdskepp just där han står och Hazumu omkommer. Utomjordingen bygger upp hans kropp igen enligt det interplanetära avtalet om livsbevarande, men inte helt utan konsekvenser. Helt plötsligt är vår gosse Hazumu en näpen liten tös ... och alla vet om det! Killkompisarna rodnar när de ser honom/henne, tjejkompisarna tvingar honom att byta om i tjejernas omklädningsrum och så har vi det där med att använda BH. Vi får inte heller glömma utomjordingarna själva, samt den kärlekstörstande klassföreståndarinnan och alla dessa paparazzifotografer ...
Kul att veta:
Kashimashi kommer även som anime på region 1 DVD senare under 2007. Serien beskrivs som
yurimanga. Yuri betyder lilja på japanska och har varit en av symbolerna för lesbisk kärlek eller
girls love som det även kallas när det beskriver böcker, filmer och manga som handlar om lesbisk romans. I västvärlden brukar vi skilja på yuri skriven för en kvinnlig publik, mer lik vår lesbiska litteratur, och yuri skriven för en manlig publik, ofta mer fanserviceinriktade berättelser som lägger tyngden på söta flickor, bishoujo. Kashimashi hör då till den senare.
Omdöme:
När
Seven Seas för ett tag sedan glatt utannonserade att de skulle börja ge ut yurimanga (manga som porträtterar lesibisk kärlek) så hoppades jag på klassiker i genren som
Lady Oscar,
Oniisama e och Yamane Ebines vackra vuxenserier. Till min förvåning var det inte riktigt detta de hade i åtanke, utan snarare killar-gillar-att-se-tjejer-tillsammans-låtsaslesbiska varianten. Kashimashi är fylld av detta. Först och främst vill jag ge Hazumus pappa priset för
mest obehagliga föräldern i en manga någonsin, då han börjar ta bilder av Hazumu i söta flickkläder samt tjata om hur han alltid drömt om att få bada med sin dotter. Själva kärlekshistorien är en rätt så oinspirerad kärlekstriangel mellan Hazumu, Yasuna (som älskar Hazumi som en tjej) och barndomskompisen och beskyddaren Tomari som har svårt att acceptera att hon fortfarande hyser känslor för sin numera kvinnliga vän. Jag måste, motvilligt, jämföra serien med den utmärkta genderbenderkomedin
Cheeky Angel, som gjorde samma sak men så ohyggligt mycket bättre. Min djupaste suck kom när jag läste kapitlet om hur Hazumu skulle köpa sin första BH. För att citera en amerikansk väninna:
Nej killar. Tjejer gör inte så med en BH ... typ ... någonsin! Om jag nu slutligen ska framhålla något jag uppskattade i serien så är det Tomari, barndomsvännen. Hon är den enda karaktären som kändes någorlunda välskriven och lyfter berättelsens betyg till en 2:a. Men författaren borde ha skrivit ut minst tre karaktärer ur berättelsen, utomjordingarna och klassföreståndaren, för att koncentrera sej på kärlekstriangeln utan alla dessa eviga sidospår. Det känns som om Kashimashi – Girl Meets Girl försöker vara 3 olika serier på en gång och kanske just därför missar den målet med god marginal i alla seriens aspekter.
