Om man tänker efter hur många manga som innehåller poliser eller brottslingar, slås man lätt av hur få det är som följer en riktig deckares mönster. I stället är det mallen för äventyrsberättelser, action eller komedier som dominerar. Men det finns några lysande undantag - välbekanta ”
Detektiv Conan” är såklart ett och minst lika fängslande är ”Kindaichi Case Files”.
Huvudpersonen är den unge och skenbart korkade slackern Hajime Kindaichi. Bakom hans slöa yttre döljer sig dock en skarp hjärna och ett nedärvt sinne för att lösa mysterier. Inte så många i hans omgivning märker det och hans barndomskamrat Miyuki sliter sig ofta i håret för att Kindaichi inte vill visa sig lite mer vuxen och ansvarstagande – hon vet ju hur smart han är och önskar han visade den sidan för andra också.
Förutom dessa två figurerar en massa bikaraktärer, vissa hänger bara med genom ett kapitel, andra dyker upp igen senare. Personerna är tecknade ganska runt och enkelt, förhållandevis realistiskt för en manga. Bakgrunderna och föremålen är ofta detaljerade och har snygg skuggning; ett gediget hantverk även om ingen av figurerna lär vinna bishounen/bishoujo-tävlingar.
Det är mest mordfall det handlar om, ofta med anknytning till något (till synes) övernaturligt. Mycket klurigheter och pusslande, men lösningen känns ändå inte för långsökt. Författarna har en bra hand med att skildra både rysliga ritualmord och mer sympatiska mördare, som drivs av förtvivlan eller sorg och hämndbegär. Varje brottsfall sträcker sig vanligtvis över minst en volym.
Både personen och mangan Kindaichi känns på många sätt som en lite äldre Conan (han är gymnasist, och förblir så). Våldsskildringarna är kanske lite grövre och vi har lite, faktiskt ofta rätt underhållande,
ecchi grabbhumor.
Berättelsen om Kindaichi drogs också in i ett verkligt rättsfall. Det sägs tidigt i serien att Hajime är sonson till en av Japans mest berömda fiktiva deckarfigurer, nämligen
Kindaichi Kousuke (därav originaltiteln, som kan tolkas som Kindaichi Junior). Författarna frågade dock inte upphovsrättsägarna till den ”riktige” Kindaichi om lov, och när serien blev mer känd blev det protester. Dessa kunde till sist lösas utanför rättssalen, men kopplingarna mellan Hajime Kindaichi och hans farfar påpekas inte efter ett par volymer …
Vill man ha mer mangadeckare, tycker jag definitivt Kindaichi Case Files är värt en närmare titt. Det har också blivit anime, långfilm och live-action serie av det hela, de har dock inte släpps på engelska än.
