Labors, massiva robotar gjorda för att arbeta med bland annat byggarbete och andra tyngre jobb, är ingen ovanlig syn i Tokyo. Det är heller inte ovanligt att vissa missbrukar labors, då dessa inte enbart är stora utan även mycket starka. För att förhindra detta skapades Patlabors, patrol labors, och enheten Tokyo Metropolitan Police Special Vehicle vars främsta uppgift är att använda sig av dessa för att förhindra labor-relaterade brott.
Noa Izumi är en ung kadett vars högsta önskan är att vara en Patlaborpilot, och historien tar sin början dagen då Noa blir antagen till Tokyo Metropolitan Police Special Vehicle Division 2.
Det är ingen mindre än Mamoru Oshii, regissören bakom bland annat
Ghost in the shell och
Avalon, som står bakom Patlabor. Till hjälp har han dessutom Yutaka Izubuchi, mannen som designat robotarna till
RahXephon, som robotdesigner. Det är denna duo som ser till att lyfta tv-serien, ger den det där lilla extra vilket gör den till något utöver det vanliga.
Hittills har det kommit ut ganska mycket i Patlabor-universumet, så pass mycket att det finns två tidslinjer man pratar om. Det började med en manga och en OAV på sju avsnitt 1988, det blev starten för filmtidslinjen och följdes av första filmen, Patlabor the Movie, 1989. 1989 var även året som tv-serien kom, planerad att bara vara 26 avsnitt från början men blev förlängd tre gånger och slutade på 47 avsnitt. Tv-serien var en alternativ version av hur SV 2 (Noas division) bildades, och det blev starten för tidslinje två, tv-tidslinjen. Den följdes snabbt upp av ännu en OAV, denna gång på 16 episoder, mest känd som Patlabor OAV 2 men även som Patlabor the new files. Vissa av avsnitten i OAV:n utspelar sig mitt i tv-serien medan andra avslutar den tidigare tv-serien.
Efter det var det bara filmer som följde, film två kom 1993 och film tre 2001. I samband med film 3, WXIII Patlabor the movie 3, kom även Minipato, en miniserie på tre avsnitt à 13 minuter vardera. Dessa, som var tecknade i sd-stil, visades innan långfilmen på bio, men man var tvungen att se filmen tre gånger om man ville se alla avsnitten, då det bara visades en per filmvisning. Tv-serien skiljer sig en hel del från filmerna, främst att den mer humoristisk men också att den inriktar sig mer på karaktärsutvecklingen och byggandet av laganda.
Robotarna är förövrigt en ren njutning för ögonen, designen för tankarna till både Ghost in the Shell och Masamune Shirows
Appleseed. Det som dessutom skiljer robotarna i Patlabor från många andra robotserier är att de inte är övermäktiga. Det är inga über-robotar som flyger och skjuter laser ur ögonen, utan känns trovärdiga och som något man kan tänka sig se i verkligheten inom X-antal år. Ett extra plus är att de dessutom driver väldigt mycket med andra tv-serier i genren, gärna just "super mecha"-serier.
En lustig grej man kan nämna är att Patlabor faktisk utspelar sig i vad som var den närliggande framtiden på den tiden, dvs. runt 1998 – 2002. Det är antagligen en bidragande faktor till att den känns relativt realistisk.
I överlag känns Patlabor som en frisk fläkt. Robotarna väldigt dregelvänliga, alla personerna i SV 2 har sin egna unika charm och personlighet och manuset känns genomtänkt, håller en bra blandning av att seriositet samtidigt som det är väldigt humoristiskt. Det är en bra blandning av allt helt enkelt, utan att bli en enda sörja. Jag kan nästan garantera att du inte kommer att sitta oberörd med den här tv-serien. Om inte annat kommer du sitta skrattandes tills tårarna flödar i bästa mangastil.