Satsuki och Mei har just flyttat ut på landet med sin pappa. Där är allt nytt och spännande men samtidigt väldigt annorlunda. Pappa måste pendla mellan hemmet och jobbet i stan, och det känns som om han är borta alldeles för ofta. Dessutom måste han hinna med att hälsa på mamma som ligger inlagd på sjukhemmet. De två syskonen har det inte lätt med allt det nya och pappans frånvaro; Satsuki gör sitt bästa för att hjälpa till, samtidigt som hon går i sin nya skola och skaffar nya vänner. Lilla Mei, som mest är hemma och leker hela dagarna, kämpar även hon för att visa att hon minsann är lika vuxen som Satsuki. En dag klär hon sig i sina ytterkläder, packar en väska med sin lunchlåda och leker att hon är en stor flicka på upptäcksfärd. Det ena leder till det andra; Mei hittar små underliga varelser i trädgården och jagar dem huvudstupa rätt in i skogen där hon faller genom ett hål ner bland träden till platsen där Totoro vilar.
Totoro, som Mei tror är ett sagotroll, börjar sedan dyka upp titt som tätt för att muntra upp barnen. Han liknar ett gigantiskt gosedjur, och flinar nästan maniskt när han är glad, vilket han blir av allt ifrån ljudet av regn mot uppfällda paraplyn, till små turer med sitt speciella magiska transportmedel, Neko Bus (Kattbussen). Flickorna har aldrig varit med om något mer underbart - Totoro gör livet bättre igen, och fastän pappa tror på att han finns, så visar sig Totoro aldrig för någon annan, och blir på så sätt flickornas egen hemlighet. Allt är roligt och spännande, tills den dag samtalet från sjukhemmet kommer. Mamma har blivit sämre och får inte komma hem än. Mei är tröstlös, och Satsuki, som jobbat så hårt för att få allt att fungera, orkar inte mer och hamnar i gräl med sin lillasyster. Flickorna skiljs åt som ovänner och när Satsuki vaknar är Mei försvunnen. Ingenstans finner man den lilla flickan, och snart kommer skräcken att hon kan ha drunknat i risfälten. Förtvivlad inser Satsuki att den enda som kan hjälpa henne nu är just Totoro.
Kul att veta:
My Neighbour Totoro visades för första gången i Japan 1988 och var en av Studio Ghibli och Hayao Miyazakis första filmer. Totoro själv blev så populär att han nu poserar som frontfigur på Studio Ghiblis logotype.
Omdöme:
Jag älskar My Neighbour Totoro. Det är ren kärlek till en film som är vacker, otroligt mysig och som hyllar barnet inom oss alla. Det är berättelse om magi, vänskap och hopp, och om två flickor som egentligen bara vill att mamma ska få komma hem. Totoro, Mei och Co. har charmat sig in i mitt hjärta och jag rekomenderar varmt denna film till alla, vare sig man är förälder och vill se en film med sina småttingar, eller är vuxen och vill återuppväcka barnasinnet. Eller så är man kanske som jag: En 21-årig student som för var gång hon ser filmen önskar att familjen skulle fatta vinken någongång och köpa henne ett Totoro-gosedjur.
