Av
Shinobu Ohtaka
En slapstick komedi i högsta växel, om en ung kille som vill lämna familjens kampsportsliv och en flicka som bestämt sig för att bli hans fru. Balansen mellan att vara löjligt rolig och repetitiv är däremot något ojämn, och historien förlitar sig även på en del ovälkommen fanservice.
Kuzuruyuu-familjens överhuvud oroar sig djupt över att hans dotter inte kan bemästra deras hemliga kampsportstekniker. Enda räddningen är att Momoko får barn med någon som är minst lika stark, för att försäkra sig om klanen och genernas framtid. Utvald av flickan själv blir hennes stora barndomskärlek Koushi Inuzuka. Han har däremot både glömt henne och lagt av med kampsport till förmån för drömmen om att bli åklagare. Att bli tonårspappa står alltså inte på agendan, men hur undkommer man världens starkaste brud?
Kul att veta:
Sumomomo, Momomo – The Strongest Bride on Earth, trycktes i Young Gangan mellan 2004-2008. De samlade volymerna gavs ut av Square Enix och för den engelska översättningen står Yen Press. I slutet av volymerna finns en ordlista som ger en lättöverskådlig inblick i använda japanska ord och uttryck.
Seriens titel kommer från den japanska tungvrickaren "Sumomo mo momo mo momo no uchi" vilket tydligen betyder något i stil med "Plommon och persikor är båda av persikofamiljen".
Omdöme:
När jag plockade upp Sumomomo, Momomo så var det med intrycket av att detta skulle vara en fartfylld komedi, något i stil med
Ranma½. Och till viss del hade jag rätt. Det är skrattretande hur Momoko, hennes pappa och Inuzuka-familjens överhuvud lever ett så verklighetsfrånvänt liv där det är helt naturligt att lära sin dotter slåss mot björnar och gifta sig för att få en stark avkomma. Det hysteriska uppkommer i och med Koushis desperata klamrande vid vad han anser vara normalt, och hur han försöker undkomma Momokos ständiga trakasserier och krav på att avla barn. Ibland går det överstyr, och hennes påstridighet leder till en hel del trosglimtar och nakenhet som irriterar mig i sin menlöshet.
Vad jag annars uppskattar med den här mangan, förutom humorn, är hur berättelsen fokuserar på figurernas inre konflikter och deras sätt att överkomma hinder och egna svagheter. Hur svårt det kan vara att stå upp för sig själv, eller inte ge upp på något man tror på, eller slå tillbaka när man bli mobbad. Det ger berättelsen en del tyngd och blir en uttänkt motvikt till galenskaperna.
