Annorlunda fantasyserie med överhängande krigstematik. Berör frågor som hur långt man är villig att gå för fred och överlevnad, tillit, familj och tro. Våldsam om än humoristisk, med en del oväntade vändningar och inslag.
En maskerad man utan minnen hittas i skogen av två systrar och deras farmor. Allteftersom blir han en fast punkt i deras liv, och i deras lilla by. Mannen, som får namnet Hakuoro, leder slutligen befolkningen i uppror mot övermakten, men hans försök till att bringa fred slutar inte som han tänkt. Istället blir lugnet kortvarigt, och Hakuoro och hans vänner tvingas ständigt ta striden med andra nationer och ledare som hotar deras nyfunna självständighet. Freden blir därför ständigt färgad av ett blodspill som varken människor eller gudar kan hålla sig utanför.
Kul att veta:
Utawarerumono (Those who are sung), är baserat på
RPG-spelet med samma namn. Spelet skapades av Leaf och riktade sig till en vuxen målgrupp, vilket inte gäller animen.
Omdöme:
I likhet med en del andra serier jag sett, vars handling baserar sig på spel, så finns det mycket till Utawarerumono som inte kommer till sin rätt. Det betyder inte att serien är svårförstådd, för upplägget i sig är bra. Men det går väldigt snabbt mot slutet och en del trådar knyts ihop i rasande takt utan närmare förklaringar. Serien väckte dock ett intresse hos mig som gjorde att jag gärna läste på om dess bakgrundshistorik på egen hand.
Utawarerumono bjuder dessutom på en del överraskningar. Serien börjar som en renodlad fantasy, i en värld där människor med djuröron och svansar är standard, och rider omkring på dinosaurieliknande ödlor. Därefter avviker den från väntad kurs och både sf- och mechainslag finns att vänta tittaren.
Det är en serie som är mer egen i handling, men som inte sticker ut så mycket på det estetiska planet. Det är snyggt tecknat, men inte på något sätt originellt eller uppseendeveckande. Figurerna är roande, men drivs av det klassiska utnyttjandet av ensidig personlighet (exempelvis: storbystad krigarkvinna som dricker mycket, eller hetlevrad ung man som alltid kastar sig huvudstupa in i farliga situationer, etc.). På det stora hela kompletterar de varandra. När det gäller musikspåren, är det heller inget jag fastnade för specifikt, bortsett från det vackra sluttemat "Yume no Tsuzuki" av den bortgångna Rena Uehara.
Utawarerumono är en händelserik, actionfylld och blodig anime, som trots humor i sina mänskliga porträtt av relationer och känslor, är en brutal historia om krigets baksidor. Rekommenderas för dem som gillar serier i stil med
Vision of Escaflowne och
Scrapped Princess, men passar inte en yngre publik.
