Arkham Horror, Mansions of Madness och Elder Sign

Det är många kunder som frågar om spelen Arkham Horror, Mansions of Madness och Elder Sign, om vad som skiljer dem åt, binder dem samman och vilket som passar dig bäst.

Vi börjar med likheterna. De är alla snygga spel från företaget Fantasy Flight Games och utspelar sig i författaren H.P. Lovecrafts fiktiva skräckvärld. Det är 20-tal, det finns märkliga dimensioner bortom vår egen och det existerar oändligt ålderdomliga varelser som ligger och drömmer på havets botten. I alla spelen gäller det att med hjälp av dina medspelare komma underfund med vad det är ni står inför och förhindra att ondskan hittar in i vår värld, och eftersom alla tre spelen i någon mån är samarbetsspel gäller det att ni håller ihop, lyssnar på varandra och hjälper till om någon behöver en hjälpande hand. Ni vinner eller förlorar spelet tillsammans, och förlorar enbart om ni motarbetar varandra på resan.

Arkham Horror är det första spelet som kom ut, och är ett rent samarbetsspel där ni måste springa omkring på en karta och försöka stänga portalerna till den andra dimensionen innan det som väntar på andra sidan hinner ta sig ut. Spelet har lite olika svårighetsgrader beroende på vilket monstrum man kämpar mot på andra sidan dimensionsrevorna. Vissa är helt klart knepigare än andra, även om ingen kan klassas som direkt enkel. På kartan finns det flera olika ställen att besöka, och alla representeras av en korthög. Går du till ett ställe lyfter du på översta kortet och ser vad som händer, och på det sättet kan spelgruppen samla på sig nyttig utrustning, pengar, magiska tingestar och lösa problem, men även stöta på obehagligheter som sätter käppar i hjulen. Ju längre spelet fortgår, desto större chans är det att det stora monstret på andra sidan kommer in till vår värld. Om så sker är spelet vanligtvis över, men inte utan en sista slutstrid då alla spelarna tillsammans får försöka slå tillbaka entiteten. Det är nästan omöjligt, men med rätt utrustning och en lagom dos tur går det att klara sig med andan i halsen även om spelet gått så långt. Fantasy Flight Games har strösslat med tilläggsaskar, expansioner, som lägger till fler kort, monster, spelhjältar och ibland även nya kartbitar att utöka spelplanen med. Arkham Horror är ett mastigt spel på flera sätt. Det innehåller en mängd spelfigurer och kort redan i grundutförandet, och om man är några spelare tar det ofta hela kvällen att spela klart. Det är inte ett spel som spelas igenom på någon dryga timme eller två, annat än undantagsfall, på gott och ont.

Mansions of Madness är ett lika stort spel sett till omfånget och antalet bitar och kort man får med i spelasken. Kanske till och med ännu större. Även det är ett samarbetsspel, men med skillnaden att en av spelarna agerar skurk och försöker att aktivt sätta stopp för resten av spelarna under äventyrets gång. Spelet innehåller ett antal scenarion, och när ni sätter er för att dra igång en spelomgång får ni dels välja vem av er som ska spela er motståndare, dels vilket scenario som ska spelas. De har lite olika svårighetsgrad, men inget av dem är enkelt, utan balanserade så att bägge sidorna, spelarna och motspelaren, har en ungefär lika stor chans att ro hem det i slutänden. Jämfört med Arkham Horror är det en tydligare berättelse i Mansions of Madness, och skräcktemat är mer påtagligt. Det är, på många sätt, ett litet steg närmare rollspelande. Jag gillar det. När det kommer till spellängd är det oftast ett kortare spel än Arkham Horror, men å anda sidan brukar det vara aningen mer att sätta i ordning innan man kan börja spela. Mitt råd? Att personen som äger spelet plockar ihop allting på ett bord innan resten av spelarna anlänt. Det kan spara mycket tid.

Elder Sign är ett betydligt lättsammare spel jämfört med sina storasyskon, och billigare dessutom. Samarbetsspel där alla spelarna spelar på samma sida och vinner eller förlorar tillsammans, precis som Arkham Horror. Det här spelet går ut på att du och dina medspelare försöker få tag på magiska artefakter, Elder Signs, för att förhindra att en uråldrig ondska ska väckas på ett av stadens muséer. Spelet går på “tid”, då ni har ett visst antal drag på er innan spelet tar slut och ondskan vaknar, även det helt i linje med Arkham Horror. Men till skillnad från det spelet är det mer tärningsrullande och slump i Elder Sign, och det är även mycket lättare. Om man har spelat spelet några gånger kommer spelgruppen förmodligen att klara av det oftare än de förlorar. Det gör att spelet förlorar lite udd jämfört med de andra två spelen, men å andra sidan är det roligt att vinna! Till spelets förtjänster kan också tilläggas att det går snabbt. Bra mycket snabbare än Arkham Horror och Mansions of Madness, då Elder Sign går att klara av på dryga timmen.

Vilket spel passar dig bäst? Det kommer du att veta först efter att ha provspelat dem. Men Arkham Horror är spelet som kräver mest tid. Det är en häftig, närapå utmattande känsla av att klara av och vinna över spelet; en känsla som förstärks av att ni alla hjälpt varandra under spelets gång. Elder Sign tar betydligt kortare tid, och är dessutom lättare att vinna över. Eftersom en spelgrupp kan klara av att spela klart det på mellan en och två timmar är det ett bättre vardagskvälls-spel. I Mansions of Madness är det en spelare mot resten, så det kommer finnas en vinnande och en förlorande sida när spelet är över, till skillnad från de två andra spelen. Det är en tydligare berättelse i Mansions of Madness och mer mysterielösande på ett mysigt sätt, tack vare de olika scenariorna som ingår. Spelet tar lång tid, men det går som sagt att vinna mycket tid på att ställa i ordning spelplanen innan spelgästerna kommer.

David