Sword Coast Adventurers Guide

Den sepiabruna boken om Forgotten Realms som gavs ut 2001 till tredje utgåvan av Dungeons & Dragons hör enligt min mening till de bästa kampanjböcker som har släppts till ett rollspel. Den är vansinnigt informationstät, med beskrivningar som zoomar obesvärat mellan makro- och mikroperspektivet och binder ihop stora och små sammanhang. Helt perfekt för att skapa berättelser. Det beror förstås på att Ed Greenwood, som skapade kampanjvärlden, hade sådan total kontroll över sin skapelse och kunde hantera ett stort textmaterial utan att tappa bort sig.

När Faerûn (kontinenten som beskrivs i kampanjboken) dök upp igen i fjärde utgåvan av spelet var det i sorgligt nedbantad form. Det övergripande perspektivet saknades nästan helt. Boken bestod av en massa lösryckta platsbeskrivningar. Dessutom hade klockan flyttats fram 100 år. Sammanhangen som Ed Greenwood så mödosamt hade tråcklat ihop slets sönder när centrala personer var döda, länder ödelagda och själva gudarna inte längre tycktes veta riktigt vad de pysslade med.

Lyckligtvis bestämde sig Greenwood och R A Salvatore, som hade skrivit böckerna om svartalven Drizzt Do’Urden, för att inte kasta in handduken. De satte ihop en plan för hur kampanjvärlden skulle kunna räddas när Wizards of the Coast väl tog sitt förnuft till fånga och insåg att man inte kan göra vad som helst med en kampanjvärld om den ska överleva.

Det hände med femte utgåvan av spelet. Nu är Faerûn tillbaka, nästan som förut. Många av de gamla centralgestalterna som Drizzt och hans vänner har återfötts. Viktiga organisationer som Zhentarim och Cult of the Dragon finns kvar, men har bytt syfte och inriktning så att det ändå känns som om världen har utvecklats på ett rimligt sätt. ”The Spellplague”, som slet sönder magin och omformade världarna i Forgotten Realms stjärnsystem, har tappat sin kraft och världen har återskapats mer eller mindre som den var.

Boken Sword Coast Adventurers Guide beskriver en av de viktigaste delarna av Faerûn, kuststräckan från den nedisade norden och ner till de ökendominerade rikena Amn och Calimshan. Där ligger metropolerna Waterdeep, Baldur’s Gate och Neverwinter. En anledning till att Wizards of the Coast har valt att börja sin nya beskrivning av Faerûn där är säkert att många känner igen städerna från datorspelen Neverwinter Nights och Baldur’s Gate. Men det är inget dåligt val. Svärdskusten är hem för mängder av bra konflikter med trådar ut mot andra delar av Faerûn.

I början finns en liten historiesammanfattning och en kort genomgång av Toril (planeten där Faerûn ligger) och resten av kontinenten. Gudarna får också en rejäl genomgång. Döda gudar som Bane, Bhaal och Myrkul är tillbaka och magin baseras åter på Mystras väv. Men huvudfokus ligger på Svärdskusten. Författarna, många hämtade från spelföretaget Green Ronin, har sammanställt material från tidigare utgåvor och anpassat till den förändrade världen.

Beskrivningen av länder och platser längs Svärdskusten har gjorts av Andwe Cururen, en halvalv från Silverymoon, och påminner om de subjektiva platsbeskrivningarna från Ed Greenwoods klassiska Vologuider. Boken ser inte så tjock ut, men platsen utnyttjas effektivt och platsbeskrivningarna är riktigt bra och utförliga.

I slutet finns ett avsnitt om folken i Faerûn, där dvärgarna ju till exempel delas upp i skölddvärgar, grådvärgar och gulddvärgar med helt olika historia och kultur, och alverna har en rik och komplex historia som man bör ha ett hum om för att förstå de politiska intrigerna i nuet. Ett litet avnsitt om klasser ingår också, men information om viktiga organisationer, traditioner specifika för Faerûn och några nya, passande bakgrunder.

En riktigt bra bok! Tyvärr ingår ingen löstagbar karta, men man kan ladda ner väldigt högupplöst och bra karta från http://dnd.wizards.com/articles/features/map-faerün

Gunilla