Tomb of Annihilation

En förbannelse tycks vila över de som återuppväckts från de döda. Fria själar infångas i en nekromantisk artefakt, och spåren leder till det exotiska landet Chult - där djungelfamnade ruiner marmorerar utbygden och dödliga fällor väntar under mark. Det gravkomplex som rymmer svaren på gåtan ska visa sig kunna bli en svår prövning för bålda hjältar som redan vässat sina klingor mot allehanda svårtacklade motståndare och tycker att de kan det här med äventyrande, nu.

Tomb of Annihilation är en nära 300 sidor tjock hårdinbunden äventyrsbok för erfarenhetsnivå 1-11, med uttagbar färgkarta och gott om handouts. Det är menat att ge spelarna något ordentligt att bita i, och lär vara den enskilda produkt till D&D som Wizards of the Coast speltestat mest - eftersom de varit oroliga över om någon alls skulle kunna spela det till slut. Äventyret är inspirerat av Gary Gygax Tomb of Horrors, som i den gamla grottröjarandan var tänkt som en “rollpersonsdödare”, ett näranog omöjligt äventyr även för en höglevlad grupp  rustade till AC 27 och kånkande på hela golfväskor fulla av intelligenta +5-svärd. Det har inte kommit så mycket material av det här slaget till D&D 5 än, närmast är nog den nyversion av just Tomb of Horrors som ingår i Ennie-nominerade Tales of the Yawning Portal , så Tomb of Annihilation fyller sin lucka.

En inte oviktig detalj i sammanhanget är att äventyret har permadöd. På grund av den själsinsamlande förbannelsen i centrum av berättelsen går det inte längre att släpa med sig en fallen kamrat hem till bykyrkan och återuppväcka personen, mot en nätt liten penningdonation. Den som stupar, stupar. Eftersom handlingen utspelar sig i ett fjärran land kommer rollpersonerna inte heller ha tillgång till resurser de kan ha byggt upp hemmavid, så det blir viktigare att packa ryggsäcken rätt, och väl inne i djungeln väntar ovanliga fiender de kanske inte har lika god koll på som vättarna i hemtrakten. Författarna har också bemödat sig extra noga om att ta fram särskilt kluriga monster och, framförallt, fällor nere i titelns underjordskomplex. Slutbossen har skrivits för att kunna utmana även fullt utrustade 12:e gradens hjältar, men det finns sätt att klämma åt honom för alla som överlever hela vägen fram.

Chult är ett land i Forgotten Realms som inte utforskats så noga sedan 2nd Edition. En djungeltrakt full av dinosaurier, med pulpbetonad Indiana Jones-liknande inslag. Entrén till området, den största orten Port Nyanzaru, är full av marknader, kapplöpningsbanor och andra distraktioner - styrt av ett antal burgna köpmän med egna agendor. Här går det också att finna flera olika vägvisare som kan leda spelargruppen djupare in i områdets vilda kärnland, men även de har egna viljor. Somliga kan ha direkt förrädiska planer, så det gäller att skaffa rätt stigfinnare. Farorna och mörkret ökar ju närmare gruppen kommer det centrala grottkomplexet (det finns en hel del att göra även ovan mark), i vars djup demilichen Acererak väntar. Acererak är fullt medveten om att det snart kommer krylla av äventyrare i hans grottgångar och har förberett sig noga för att håna och leka runt med dem. Passion för inredningsarkitektur är så klart en viktig kvalitet för vilken genuin ärkeskurk som helst, och här kommer demilichen verkligen inte till skam.

Vissa fällor kan undvikas helt, andra klaras av med ett tärningskast, medan somliga är upplagda som pussel och gåtor. Några är byggda för att knapra på gruppens tillgångar och utarma dem över tid, medan andra kan bli direkt förödande om spelarna missar viktiga ledtrådar. Tomb of Annihilation lever upp till sitt namn. Äventyret är tänkt som en utmaning och fyller den rollen väl. Det är bara att tända facklan, plugga rätt besvärjelse och ge sig ned i dunklet med armborst i hand och ett lätt avtryckarfinger!

Till äventyret hör ett stiligt tärningsset. Vi har också fått in den nya inkarnationen av spelledarskärmen till D&D, prydd av en röd drake.