Warcry

Warcry är ett nytt figurspel från Games Workshop om mindre skärmytslingar mellan grupper av krigare från Warhammers Age of Sigmar-värld. Det är på sätt och vis en kusin till Kill Team, skärmytslingsspelet till Warhammer 40.000, och Necromunda - som i sin tur handlar om gängkonflikter i en massiv metropol. Alla tre fokuserar på små grupper som byggs upp över tid genom kampanjspel.

Regeltekniskt står Warcry på egna ben. Det är inte så himla likt vare sig Age of Sigmar eller “kusinerna”. Matcherna spelas i tre faser. Först slås initiativ med sex tärningar (T6, vanliga yatzytärningar). Unika resutat, t ex att bara få en enda etta i kastet, räknas till initiativet medan dubletter och tripletter senare kommer användas för att aktivera särskilda egenskaper hos figurerna. I fasen efter initiativet kommer reserver in, medan spelarna i sista fasen aktiverar sina figurer en och en i turordning, och slåss.

Lagen består av 3-15 figurer, och den lilla skalan är något av en fördel i den här typen av spel. Det är lätt att skaffa och måla upp sitt lag utan att behöva samla på sig säckvis av underhuggare. De kommer med färdiga kort för egenskaper som återger de vapen figuren har skulpterats med. Överlag tål varje enskild figur lite mer än i andra figurspel, eftersom gängen består av enskilda hjältar. En hoper marker, tärningar, mätstickor och liknande praktisk parafernalia finns förstås också i grundlådan.

Det går att bygga sina gäng lite efter eget huvud inom en viss poängsumma, men spelaren måste hålla sig till figurer från sin egen gruppering. Warcry stödjer nämligen tre olika spelsätt på samma regelplattform: snabbmatcher, längre narrativa kampanjer, och balanserat turneringsspel. Eftersom det är skrivet för 3D-terräng finns regler för vad olika figurer kan se på spelbordet och hur de klättrar upp på byggnader. Scenariot kan vara fördefinierat, eller slumpas fram genom att dra ett antal kort som ger terräng, matchbalans, överraskningar och slutmål.

Direkt till släpp kommer en grundlåda, en låda terräng, en lös regelbok, och ett extra lag. Warcry är tydligt byggt för att vara modulärt, och redan helgen efter kommer fler gäng. Reglerna är föredömligt strömlinjeformade just för att både kunna byggas ut över tid, och samtidigt fungera i ett turneringsformat, så det känns redan från början som om “power creep” - den förskjutning i balans som gärna uppstår i spel som ska fortsätta sälja utbyggnadssatser - kommer vara litet och långsamt, om det alls blir något.

Summa summarum är Warcry ett tight och välbalanserat litet konfliktspel som kanske tar någon timme eller två att spel, inte mer, med ett välskrivet och roligt storyupplägg där spelarna är fria att ha sina egna uppdrag i ett längre kampanjperspektiv men ändå mötas för ett snabbt parti. Dessutom har GW i vanlig ordning producerat mycket läckra figurer, som bara de motiverar en extra titt på spelet.