Zombicide

Publicerad: Torsdag, 14 februari 2013, Skribent: Ulf Hässelbäck
Hur många zombies vågar jag "heddshotta?"
Jag är själv vansinnigt förtjust i spelet Last Night On Earth och ett stort Zombiefan, så det säger sig självt att jag följt Zombicide med hökögon sedan det först dök upp på horisonten. Jag stödde inte projektet på Kickstarter, jag erkänner, men jag var nära. Väldigt nära.
Det gjorde att jag fick vänta länge på att öppna mitt ex av Zombicide, men ni kan säkert ordspråket; Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Och det är ett kul spel. Nästan brottsligt kul.

Det är ett så kallat "co-op", dvs att spelarna samarbetar mot spelet och som spelare får du ta kontrollen över en eller flera Överlevare som ska bekämpa Zombier, och överhuvudtaget personifiera din vilja på spelbrädet.

Det första som slår en när lådan öppnas är mängden miniatyrer. 71 stycken, varav 6 stycken representerar överlevare, 40 st "vanliga" zombier, 16 st "runners" (snabba zombier, som springer... Hmm, springande zombier? Jag är skeptisk. Men det är en helt annan diskussion), 8 st tjocka zombier och en "Abomination", vilken är en riktig monsterzombie som du inte vill behöva möta.
Jag säger det igen, 71 miniatyrer, och de är välgjorda. Till det kommer markörer av olika slag, kort med utrustning, kort för zombieutbrott och själva kartongbrädena som man ska spela på. Just de är jag lite besviken på. De är mycket snygga och dubbelsidiga, så variationen är hög, men de böjer sig. I ett spel där alla andra komponenter håller så hög klass känns det lite märkligt. Men; jag förlåter dem. Varför? Jo, för att spelet är ett riktigt bra komplement till min zombiesamling.
Det är enkelt att spela och förklara, Guillotine Games har dessutom lagt upp en reviderad version av regelboken på sin hemsida efter att de fick en del kritik på layout och otydlighet, och sånt gillar jag. Dessutom har de gjort extra "missions" tillgängliga och sån fanservice är berömvärd.

Och spelmekaniken? Zombicide flyter bra. Alla överlevare gör först sina handlingar sen är det zombiefasen där zombierna helt enkelt flyttar sig mot överlevare om de ser dem eller mot eventuellt oväsen som överlevarna producerat.
Precis. Skjuter du med ett hagelgevär hörs det, och då har du horden efter dig. Bryter du upp en dörr, så samma resultat. Handlingar som låter symboliseras med "noisetokens" och innan man vet ordet av är det en mängd zombier i svansen på dig.

Men viss zombieslakt är bra, varje zombie en överlevare tar av daga innebär en klättring på erfarenhets-skalan, där du kan få tillgång till riktigt roliga förmågor efter ett par dekapiteringar av odöda. Till exempel en extra handling eller en extra tärning när du ska skjuta.
Så slakta vilt är alltså en bra ide? Nja. Visst får du en något mer kompetent överlevare men ju bättre du blir desto farligare blir det. Erfarenhets-skalan är klurigt nog indelad i olika färgade fält, precis som zombieutbrottskorten. Så fort en enda överlevare kommit upp i ett "orange" värde läser man av det orangefärgade resultatet på kortet som dras. Och då kan det bli svettigt. En bra och oftast balanserande mekanik.

Så gillar du Shaun of the Dead och Dawn of the Dead? Har du en gnutta humor och uppskattar snygga, lättspelade brädspel? Vad väntar du på? Sikta på zombiehuvudet. Och tryck av.

Ulf

Kommentarer

Veckans stora speltitlar

Rollspel

Dungeons and Dragons Call of Cthulhu Svärdets Sång Symbaroum Runequest Mutant År Noll Tails of Equestria FATE Lamentations of the Flame Princess Flodskörden Shadowrun Kult Coriolis Pathfinder Traveller Warhammer Fantasy Vampire the Masquerade Äventyr

Speltoppen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev